Immunförsvarets uppbyggnad och dess funktioner

Ett immunförsvar är ett komplicerat och känsligt system. Det utsätts dagligen för påfrestningar. Kosten har därför stor betydelse. Energi och näringsämnen är speciellt anpassad till den grupp djuret tillhör.

Hästen är gräsätare, människan allätare och hunden är köttätare. De får sin näring till immunsystemet från olika råvaror.

Hästen enbart från gräs, blad, rötter och även jord.
Människan har en blandkost med kött, grönsaker, spannmål och frukt. Det är viktigt att komma ihåg är att människan har problem att bryta ner och att ta upp näring från viss kost.
Hunden som är ett rovdjur äter rov, kött, och har inget behov av kolhydrater.

Tänderna avslöjar vilken grupp en individ tillhör och att påverka och förändra kosten kan skada immunförsvar och utveckling hos de olika djurarterna. ”Galna kosjukan” är ett sådant exempel där ett djurslag har fått fel kost och sedan utvecklat en sjukdom som även vi människor kan drabbas av om vi äter smittat kött. Möjligtvis kan fågelinfluensan vara en annan liknande sjukdom men det vet vi inte ännu.

Maten kemiska process genom kroppen

Kosten som hunden får i sig sätter fart på magsaften och på matsmältningsenzymerna. Kroppen förbereder sig för att kunna ta upp näring. Enzymerna som finns i magen och i tarmkanalen är helt nödvändiga för att näring ska kunna brytas ner.

Enzymer - skräddarsydda för näringsämnena
Enzymer är föreningar uppbyggda av proteiner och mineraler. Varje näringsämne har sitt speciella enzym som enbart har i uppgift att bryta ner det aktuella näringsämnet. Enzymer påverkar kemiska reaktioner utan att själva försvinna eller förbrukas. Vitaminer och mineraler tas upp som de är, men är bundna till proteiner i kosten och gör att de är beroende av matsmältningen.
Proteiner, fett och stärkelse måste brytas ner kemiskt innan kroppen kan tillgodogöra sig näringen från dem. I munhålan kan inget brytas ner hos hunden då den saknar amylas, men när maten når magsäcken sätts processen igång.

Magsäcken - fruktansvärt surt
Magsäckens magsaft innehåller saltsyra. Nedbrytning av proteiner påbörjas och bakterier dör av saltsyran med ph-värde runt 1. Maten går vidare till tunntarmen och vid övergången sitter en ringmuskel som öppnas och stängs så länge maten har fast form. Blodets näringsupptag styrs av hur länge maten ligger kvar i magsäcken. Ju längre maten får tid på sig att brytas ner i magsäcken, desto mer näring kan tunntarmen utvinna.

Tunntarmen - ett underverk
Tunntarmen bryter ner proteinet till fria aminosyror och fett bryts ner till fria fettsyror med hjälp av galla. Tunntarmen är veckad och det blir en stor kontaktyta, vilket gör
att näringen blir lätt att ta upp. Hår, hud, vissa benrester och svårnedbrutna proteiner fortsätter ner till tjocktarmen där de blir näring för vissa tarmbakterier. De drar med sig slaggprodukter och rensar därmed tarmen. I tunntarmen tas all näring upp och går ut i blodet, med hjälp av blodkärl, direkt till levern.

Levern - det viktigaste organet
Levern är först med att ta emot all näring. Den är därför otroligt viktig för ämnesomsättningen och vad som ska hända med näringen i hundens kropp. Leverns funktioner är många: bl.a. näringsomvandling, avgiftning, gallproduktion, plasmaproduktion, lagring av glukos och nedbrytning av gamla röda blodkroppar. I Levern bestäms om protein ska användas till byggstenar eller bara användas till energi. Vid intag av hög koncentration protein ökar belastningen på lever (och njure) eftersom överskott ökar proteinnedbrytningen.

Levern reglerar blodsockernivåer och är den enda reserven som kan frisättas till blodet.
Levern bestämmer när nedbrytningen av näring är färdig för att gå ut i blodet och för att till sist komma kroppen tillgodo.

Blodet - ett välutvecklat tunnelbanesystem
Blodet transporterar allt; näring, slaggprodukter, vätska och gaser. Blodet är en mycket viktig vävnad. Det är viktigt att hunden har en bra vätskebalans annars blir blodet trögflytande och transporten av näring blir lidande. Till slut når näringen cellen där den ska göra nytta.

Cellen - otroliga dynamiska processer
Cellen är som ett helt litet universum där otroliga processer ständigt pågår och det är här som näringen slutligen kommer till nytta. Cellernas livsfunktioner kräver energi, näring och syre och är styrda av program, vilka är kodade i DNA– molekyler, generna. Cellerna byter näringsämnen med sin omgivning, näringen tas upp och används. Detta kallas ämnesomsättning eller metabolism.

Immuncellen - hjärtat i immunförsvaret
Immuncellens bildande startar i den röda benmärgen. Där utvecklas T-cellen för att mogna i Thymus under bröstbenet. Från T-cellen bildas B-cellen, för att utvecklas på många olika ställen i kroppen. B-cellen ombildas kontinuerligt och därför är det viktigt att rätt näring tillförs hela tiden.

Immuncellen utveckling
Vita blodkroppar, s.k. lymfocyter - deras stamceller bildas i benmärgen.
De utvecklas och mognar i en körtel, thymus, som finns i brösthålans främre del och är välutvecklad hos unga individer. Lymfocyter som mognar med thymus hjälp kallas T-celler.
Andra celler, kallas B-celler, mognar på andra ställen i kroppen, än så länge okänt (Bursaekvivalenten) när det gäller hundar. B-celler bildar antikroppar mot bakterier men för att de ska bli mer effektiva och aktiva stimuleras de av ett antigen (t ex en bakterie). Då bildas även proteiner, interleukiner, som påverkar processen så att B-cellen kan dela sig flera gånger.
En sådan dottercell förändras till plasmaceller, och de i sin tur bildar immunglobuliner - antikroppar. Plasmaceller lagras i benmärg, lymfkörtlar och mjälte och livslängden är ungefär en vecka. De finns i blodcirkulationen och består av proteiner, immunglobuliner (Ig). Immunglobulinerna delas in i olika varianter IgG, IgA, IgM och IgE.
T-cellernas funktion är bland annat att medverka i B-cellernas utveckling till plasmaceller. De är också nödvändiga för att skydda kroppens celler mot bakterier och virus, men även mot virusinfekterade celler, främmande celler från en annan individ som t.ex. vid vävnadstransplantat och mot vissa tumörer.
Mördarceller är ett annat namn på T-cellen när de ska döda dessa celler. Men det krävs samarbete mellan T-celler, vävnadsceller och andra ämnen för att systemet ska fungera.
Den cellförmedlande immuniteten är T-cellernas ansvar.

Immuncellerna är beroende av speciella näringsämnen för att kunna bildas och återbildas. Proteiner, fettsyror, vitaminer och mineraler är de viktigaste komponenterna. Många är essentiella och oumbärliga för en immuncells bildande

Kött, inälvor, animaliskt fett och ben innehåller alla näringsämnen.

A-vitamin (retinol), B6, B12, E-vitamin, zink, järn, folsyra, selen, kalk, immunproteiner och fettsyror. Vissa av vitaminerna och mineralerna finns enbart i kött.
A-vitamin (retinol) finns i lever och blod. B12 i kött och lever.

Järn och hemjärn (tre värt) finns i lever och blod.
De andra vitaminerna och mineralerna som nämns finns i vegetabiliska råvaror men i mycket små mängder eller för att saknas helt. Vegetabiliska råvaror kan också vara svåra för hunden att bryta ner, om det överhuvudtaget går.
I vegetabiliska råvaror saknas näringsämnen som behövs för bildandet av immunförsvaret. Vegetabilier får inte kallas för fullvärdiga då halterna av vissa näringsämnen är för låga och i en del vegetabilier saknas de helt.

Proteinmolekyler som ger en falsk spegelbild

Proteinmolekylerna är identiska i kött och vegetabilier men näringsmässigt helt olika.
Kött har en komplett aminosyrekedja. Alla aminosyror är i rätt förhållande till varandra och det gör att de kan bilda den struktur som metabolismen behöver, för att kunna bilda andra viktiga proteiner och enzymer i olika processer i kroppen.
De viktigaste aminosyrorna för immunförsvaret är Metionin, Cystien, cystin, Lysin och Taurin. Taurin bildas ur Metionin.
Vegetabilier och spannmål saknar en komplett kedja. Enda möjligheten till att den blir komplett är att den blandas artificiellt med andra råvaror som kompletter de låga halterna eller avsaknaden av dem.

Soja saknar helt metionin och har låga halter av Lysin.
Vete har mycket låga halter Lysin och höga halter av Gluten.
Grönsaker och rotfrukter saknar alla aminosyror.

Eftersom de inte är kompletta kan hunden inte ta upp proteinerna till mer än max 30 - 40 %.
I köttet är upptaget mer än det dubbla.

Smältbarhet - inget mått på nyttighet

När det talas om kött kontra vegetabiliska och spannmålsproteiner, nämns smältbarhet. Ett animaliskt och vegetabiliskt protein kan vara lika smältbart om det vegetabiliska proteinet är hydroliserat.
Hydrolisering är en förädlingsform som ger ett högt proteininnehåll och smältbarhet, men denna process förändrar inte näringsinnehållet. Här är det bara intressant med proteinet och näringen är oviktig.
Aminosyreprofilen är lika ofullständig och övrig näring lika låg eller obefintlig.
Hydroliseringsmetoden används även på köttproteiner för att öka upptaget. På så sätt kan inblandningen av kött minskas och mer vegetabilier tillsättas.

Man kan jämföra det med socker och banan. Du får energi från båda men den ena saknar näring helt och är skadligt för kroppen, medan den andra innehåller både näring, rätt energi som inte påverkar andra organ och är väldigt nyttig.

Båda tillvägagångssätten måste ses som rent ekonomiska då inblandning av högre halter av vegetabilier ger en billig kost. Näringsämnen måste tillföras syntetisk för att kosten ska få kallas fullfoder.

Näringsfördelning

De fria aminosyrorna från köttets proteiner går till hundens muskler och till byggstenar för att användas till bland annat nya muskler.

Fettet går till energi eller lagras i fettceller tills hunden behöver det. När muskeln arbetar frisätts det och går in i muskeln och förbränns. Glykogen inlagring sker runt muskelcellerna och frisätts vid behov.

Vitaminer och mineraler tas upp i de celler där de behövs och överdoseringsskyddet ser till att resten lämnar kroppen.

Inledningsvis nämndes att alla näringsämnen ett djurslag behöver, har sitt speciella enzym för att kunna brytas ned. Enzymerna bildas från proteinet och har till uppgift att bryta ner organiska näringsämnen i rå form.

Om kroppen får hydroliserade och syntetiska näringsämnen kan det finnas en risk att proteinerna inte känns igen. Frågan är om en naturlig omvandlig från protein till enzym kan ske om kroppen inte känner igen proteinet, då det är hydroliserat eller syntetiskt.
Det får framtiden utvisa.

Vitaminer – mineraler – fettsyror – samarbetspartner med proteinet

Kött och ben innehåller viktiga vitaminer, mineraler och fettsyror som är livsnödvändiga för immunförsvaret. Näringen från dem tas upp som den är men de ingår i processer med proteiner och är ofta bundna till proteinet i kosten. Det gör att de är beroende av matsmältningen.

Vitaminerna, mineraler och fettsyreinnehållet i kött är fullvärdiga för immunsvaret.
A-vitamin, retinol, hemjärn - lever och blod
A – vitamin, karoten - finns i kött men saknas i kyckling och kalkon
B6 - kött
B12 - kött och lever
E – lever
Zink - kött
Järn - lever och blod
Koppar – lever och blod
Kalcium - ben och brosk
Selen – kött
Fettsyror fleromättade Omega 3-6 – animaliskt fett

Vegetabilierna är ofullständiga på vitaminer och mineraler.
A–vitamin, retinol - saknas
A-vitamin, karoten – finns i morötter, saknas i andra vegetabilier
B12 - saknas i alla vegetabilier och spannmål
E - låga halter
Zink - mycket låga halter eller saknas helt
Järn - har kroppen svårt att ta upp i denna form
Koppar - saknas
Kalcium - mycket lågt
Selen - mycket lågt
Fettsyror fleromättade Omega 3 - saknas

Råvaror med bieffekter

Vegetabilierna och spannmålen innehåller olika toxiska syror i sin sammansättning: fytinsyra, oxalsyra, garvsyra som hämmar upptag av både vitaminer och mineraler.
Vegetabilier och spannmål innehåller även giotrogener och trypsininhibitorer som hindrar upptaget av jod och nedbrytningen av protein till viktiga näringsämnen.
Soja innehåller även det naturliga ämnet isoflavon, fytoöstrogen, som påverkar kroppens egen hormonproduktion. Ett ämne som kan påverka sköldkörteln negativt med hormonstörningar som följd.
Giftiga ämnen finns kvar oavsett om råvarorna är hydroliserade.

Slutord

Kroppen invaderas av mikroorganismer efter bara några minuter efter födseln. Den normala floran i mag-/tarmkanalen och huden utvecklas. Kroppen måste börja utveckla ett fungerande immunförsvar - en förmåga att bilda antikroppar för att inte kroppen ska angripas av bakterier. Den måste samtidigt skapa ett försvar mot främmande eller onormala egna kroppsceller, celler som angripits av tumörer eller virus.

Immunsystemet styr hela kroppen. Sjukdomar uppstår när immunförsvaret är försvagat. Allergier, infektioner, diabetes, hormonrelaterade problem, samt mag- och tarmproblem är sådant som är immunrelaterat.
Autoimmuna sjukdomar såsom Anemi, SLE symptom/njurskador, muskel- och ledinflammationer, hudinflammationer, Thyreoidit (sköldkörtelstörning), Ulcerös kolit, RA ledgångsinflammationer, Myasthenia gravis nerv- muskelsjukdom, är bristsjukdomar som kan bero på att kroppen inte har tillräcklig näring för att bilda T och B celler. Kroppens immunförsvar slås ut och sjukdomarna blir kroniska eller autoimmuna.

Ett normalt fungerande immunsystem är nödvändigt redan från födseln för att kunna överleva. Att tillföra fullvärdiga näringsämnen ger det känsliga och komplicerade immunsystemet en möjlighet att kunna fungera med högsta kapacitet.

Ett högkvalitativt protein är ett protein med komplett aminosyrekedja, kompletta vitaminer, mineraler och fettsyror, som med högsta nedbrytning i naturlig råvara innehåller alla essentiella näringsämnen i rätt balans.

Dit kan endast det naturliga köttet och dess näringsämnen inräknas oavsett hur lika proteinmolekylerna är varandra.